Att älska på avstånd

A finns inte längre och mitt liv måste gå vidare utan honom vid min sida. A är borta och det är ett faktum jag måste acceptera. 

Jag drömde om A inatt och vaknade av att jag skrek. Bilder som jag inte vill ha i mitt huvud. Jag var genomsvett och tårarna forsade längst mina kinder. 

Men sanningen är den den är. A finns inte längre och kommer aldrig mer finnas. Men allt påminner mig om hans existens. 

A finns inte längre. Men kärleken och känslorna består. Och jag kommer att bli lycklig igen. Såfort jag bearbetat det som hänt kommer jag att kunna leva i lyckan igen. 

"Vi levde utan lagen och följde våra egna

Det känns som att det nyss var september, oktober, och jag fick reda på att A's tjänst blivit uppskjuten.. Nu är det bara nio timmar kvar tills det är januari..,

Hemska tankar, hemska bilder som dyker upp i mitt huvud och knäcker mig. 

Som tur är finns F kvar här i Sverige. Honom kan man alltid räkna med. Det är tur att vi har varandra nu när A åker, för det är inte bara jag som älskar A till döds. Även F gör det, och det är tackvare A som jag lärde känna F. Vi betongbarn, vi håller ihop. 

Min nyårsnatt ska jag spendera med A i telefon, och jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att fira i det nya året. 

Jag gillar INTE den här dagen. 

Jag saknar A så det gör ont i hela kroppen. 

Ibland önskar jag att man kunde sudda bort en dag precis lika lätt som man suddar bort ett blyertsstreck

Som tur är har A funnits som stöd hela dagen. Jag vet inte hur jag skulle klarat denna dag utan honom. 

Som om strul på hemmafronten inte vore nog. Biverkningar av min nya medicin har förvandlat mig till en geleklump. Jag skakar, kallsvettas, är yr och mår konstant illa. Bara doften av mat får hela magen att vända sig ut och in. Som tur är så går det över snart.. Såfort kroppen vant sig vid giftet försvinner biverkningarna. 

Blir en tidig kväll för mig idag. Jag måste ta igen lite sömn efter att ha vakar över världen allt för många nätter. Nackdelen med att vara sjukslriven och inte ha några rutiner.. Wooop.. 

Blev ett trevligt gnällinlägg, men imorgon är det en ny dag, vilket betyder nya tag! ;)

Jag är säker på att jag vill vara med A, så jag tänker vänta på honom. 

Nu är det bara 30 dagar kvar tills han åker. Det känns som att tiden har gått alldeles för fort. Det känns som att det inte alls var en evighet sen som det kändes som att det var en evighet tills den 13 januari. Men med stormsteg närmar vi oss den dagen som jag fasar för. Men det kommer gå bra. Jag känner det på mig. Vi kommer att fixa det här, och A kommer att komma hem utan en skråma. Jag hoppas att ni ber för honom. För det gör jag, varje dag, flera gånger. Men han är min pojkvän, den bästa. Så han kommer att fixa det här galant. 

Vi har diskuterat lite angående hans permission, så nu hoppas jag för allt i världen att det går som jag vill! 

Jag längtar så fruktansvärt efter att få vara i hans famn. Det känns som att jag kommer sova väldigt tryggt då. In the arms of a marine. 

Tills den dagen får jag nöja mig med att sova i hans tröja. Och hans doft gör mig så otroligt lugn. Jag har nog aldrig sovit så gott som jag gjort dessa nätter. Min finaste. 

Som jag längtar efter hans stora trygga famn. Hans stora armar runt min lilla kropp. Få gosa in mitt ansikte vid hans hals och bara njuta av att han är min. Att vi är ett. Att det föralltid kommer att vara han och jag. 

Hade A i telefonen samtidigt så jag började pipa om att jag hade fått paket. 

Haha det var knappt så att jag fick upp paketet med mina skakiga händer. Men efter mycket om och men lyckades jag få upp paketet. Och i paketet ligger en av A's tshirtar och en dollarsedel med ett meddelande på. Känslig som man är börjar tårarna rinna och jag burrade in mitt ansikte i tshirten och njöt av hans doft. Just då svämmade all saknad över. 

Så där står jag, överlycklig med tårarna som sipprar ner för kinderna och suger i mig av hans doft. 

I den sekunden insåg jag att jag är världens lyckligaste. 

Det har varit tyst här inne i några dagar nu. Jag har inte varit hemma och A har väl helt enkelt bara glömt eller inte haft lust att skriva. Så jag tänkte springa in här och skriva ett inlägg medans A sitter o fipplar med en bild. 

Idag är det den 12e december. Vilket betyder att det är en månad sedan A och jag bestämde oss för att satsa på det här och bli ett par på riktigt. Och med handen på hjärtat så är det den bästa månaden i mitt liv.. 


Igår hade vi en riktig pissnatt. Både han och jag var irriterade. Det var jobbigt. Jag grät, var arg.. Allt gjorde bara ont igår. A var grinig och irriterad.. Det var nog första gången som det har varit riktigt jobbig. Delar av gårdagen var också riktigt jobbig. Mycket irritation från båda håll. Mest från mitt dock.. Självklart löste sig hela situationen och allt blev bra. Min irritation la sig o sen va allt som vanligt igen.. Jag vill dock påpeka att det inte var A som jag var sur på. Men han var med i diskussionen.. Jaja nog om det. 

En månad. Det är sjukt hur fort tiden faktiskt går. Det känns inte alls som att det var längesen som vi låg där mitt i natten och diskuterade fram och tillbaka. Är det värt det? ska vi bara vara vänner? ska vi vara tillsammans? 
Mycket tankar flög runt i hjärnan den natten. Och jag är glad att vi delade samma känslor den natten. För att få kalla mig för hans flickvän är helt underbart. Jag älskar honom och det hoppas jag att han vet. En månad, och fler att komma. 


Nu ska jag hjälpa min duktiga pojkvän med hans fipplande med min omslagsbild till fejjan. Han kan photoshop min karl, medans jag är helt jävla gröngöling på den fronten. Så snygga bilder, det får han stå för.. Jag får helt enkelt vara duktig på någonting annat ;)

Jag saknar A så att det gör ont i hela kroppen och jag vet inte vart jag ska ta vägen, jag vet inte vilken fot jag ska stå på. Det är bara lite mer än en månad kvar tills han åker och jag hade gjort allt för att få ge honom en kram innan han åker. 

Idag är en sån dag där jag hade gjort allt bara för att få ge honom en kram, en puss och förklarat att jag älskar honom. 

Nu ska jag fortsätta att ligga o glo en stund, så får vi se vad resten av kvällen har att erbjuda. 

Heeej! 

Detta inlägget kommer inte rikitgt att vara som dom andra. Idag tillägnar jag detta inlägget till att beskriva hur stolt jag är över L och hur mycket jag uppskattar allt hon gör. 

Jag har aldrig varit så stolt över någon som jag är över L. Hon är helt fantastisk, vacker, omtänksam och har ett hjärta av det renaste guld. Finare människa får man leta efter. Jag är så stolt över dig, jag håller din hand med stolthet och visar upp dig för världen och visar vem mitt hjärta tillhör. L är en den personen jag med stolthet visar upp för familj och vänner.  Ordet "stolt" räcker inte till. Det går inte en dag utan att du gör mig så fruktansvärt stolt.

Du är så omtänksam och rar. 
Du är en sån fin människa, du är en person man vill ha i sin närskap. Du är så omtänsam. Ser efter sina nära och kära lika väl som folk du inte känner så bra. Som när du utan att tveka skickade mössor och vantar till en familj som inte hade råd att köpa det själv, en sån simpel sak som betyder så mycket för en annan. När jag hörde det så blev jag så fruktansvärt stolt över dig att jag tappa andan och mitt hjärta slog några extra slag. Du har så stort hjärta, det är få människor som har ett så fint hjärta som L har. Varje gång jag ser och pratar med dig så gör du mig så stolt. 

Jag uppskattar allt L gör, inte bara för mig men för alla andra. Ställer alltid upp, på gott och ont. Hon gör så mycket utan att få en blick eller ett tack. Så jag vill bara säga tack, tack för allt du gör även om det inte är mig du gör det för alla andra också. Lagar mat, diskar, rastar hundarna, städar, ja listan kan göras lååång. O inte ens ett tack får hon! Så jag säger tack, tack för att du finns o för allt du gör! Du är en riktigt hjälte! 

Jag älskar dig!

Peace out!  -A

My hero, my love, my marine. 

Det är självklart tungt. Men man vet varför han gör det. Det är tungt att ha en pojkvän inom det militära. Och det kommer vara jobbigt. Sömnlösa nätter på grund av oro. Tårar som strömmar ner för kinderna på grund av saknad. Men är man säker på att man älskar varandra så är saknaden och oron värt det. För jag vet att jag får hem min man i uniform. Och att vi en dag kommer att få vara tillsammans. Jag vet att jag en dag kommer att få vakna bredvid honom. Jag vet att jag en dag kommer få gå hand i hand med honom och stolt visa att han är min. 

Men tills den dagen får jag finnas här i Sverige och stötta min marine som befinner sig antingen hemma i Usa eller någon annanstans i världen. 

Men en sak är säker, jag kommer att vänta på honom. Och jag kommer att älska honom med varje steg jag tar. Jag kommer att vara stark för hans skull och finnas vid hans sida. 

Heeeej! 

Ja dagen startade med att jag ringde L och vi prata, sov och kollade på film ;) Försökte att få L att vakna men det är lättare sagt en gjort ibland. Men dagen har varit en rätt så jobbig dag. Var tvungen att avliva våran katt men som en räddare i nöden så finns alltid L där för mig som hjälpte mig genom det svåraste och det är en av alla anledningar varför jag älskar L så mycket som jag gör. Ställer alltid upp och finns där för mig när jag behöver henne som mest.

Har precis pratat i telefon med L och sagt godnatt, som tur e så hörs vi imorgon innan kursen börjar och sen underdagen och kvällen skulle jag tro. Annars är allt bra, förkyld som aldrig förr, men varför klaga jag har ju L så finns ingen anledning att klaga övet något. 

Mina kärlek för L växer för varje dag som går, det finns ingen gräns för mina känslor för denna helt underbara tjej.
Hon är mitt allt. Min hjälte, min lycka och min ängel <3 Du är den enda för mig!

Peace out!   -A

Sen satte vi oss o kollade på film tillsammans. Funkar kanon via skype faktiskt. Saving private Ryan blev det och självklart bölade jag som en tok på slutet. A har nog världens blödigaste flickvän. Sen satt vi o babblade lite skit innan det var dags för mig att ta tag i dagens måsten. Men snart är det dags för kvällspromenad med vovvarna, så då får jag äntligen höra A's röst igen. Jag saknar honom. Och jag tror att han kan behöva prata, om han orkar vill säga. 

Har suttit o pysslat ihop två halsband. Men jag får inte skicka något till A, så jag får väl ha mitt på mig så får hans ligga. Envisa karl.. 

Imorgon får vi ett par timmar tillsammans innan jag ska på utbildning med jobbet igen. O på onsdag blir det jobb hela dagen. Kommer bli tomt utan A då jag blivit rätt bortskämd med att kunna prata med honom rätt mycket senaste tiden. 

Nu ska jag glo lite på tv innan jag ska rasta odjuren. :)

Jag är sååååå duktig på att hålla mig vaken på nätterna. I vanliga fall haha, men inte igår.. Jag somnade som en stock tydligen o vaknade runt fem o hade fått världens finaste meddelande ifrån A på fejjan. Jag somnade mitt under vårat skypesamtal haha. Men A var inte förvånad. O han verkar inte speciellt sur på mig. ;) Vi får ett par timmar att prata nu i alla fall. O sen den 6e har vi en till natt tillsammans. 

Var iväg o firade födelsedag igår och fick träffa min andra familj. Som jag älskar dom! Det är min bästa killkompis och hans familj. Det är verkligen som min andra familj. Världens underbaraste människor. O så hans syster, vi har en tendens att spåra ur när vi är på samma ställe. Men kvällen var i alla fall fantastisk och jag dansade så att både ben och fötter värker idag. Men det var det värt det!  


Idag är det första advent, så ska väl pynta och fixa lite fint här hemma. Ska bli riktigt skoj faktiskt. Jag älskar att ha det julmysigt hemma. Men jag önskar att A var här med mig. Eller att jag var med honom. Att ha vårt eget hem att styra i. Fixa och dona, inreda tillsammans. 

Men åter till meddelandet jag fick inatt. Det var det finaste någon har skrivit till mig, någonsin. Och jag satt med tårar i ögonen och ett leende på läpparna och läste vad han hade skrivit. Och jag har nog aldrig känt mig så älskad tidigare. 

Jag har väldigt svårt att lita på folk, och deras känslor för mig. Men för varje dag som går blir jag mer och mer säker på att A faktiskt älskar mig. På riktigt. Gång på gång visar han att hans känslor faktiskt är äkta. 

Ligger här i soffan med min sjuka A i telefonen. Hade helst av allt velat pyssla om honom. O inte vara på andra sidan gjorden. Pussa lite på honom och serva honom med allt han vill ha. 

Min telefon ligger en bit ifrån mitt ansikte, och doften från hans parfym luktar enda upp hit. Och får mig självklart att sakna honom ännu mer. Min älskade älskade A. 



Nu ska jag sluta skriva här, och fokusera på vårat samtal istället. Jag vill ta vara på varje sekund jag får med honom. :) 

Men nu ikväll fick vi vår kvalitetstid, så trots en seg start på dagen kan jag somna med ett leende. Imorgon är det lördag och då har vi hela kvällen/natten/morgonen på oss att prata. Och jag ser verkligen fram emot det. Efter en dag som denna känns det underbart att ha en sån dag att se fram emot. 

När saknaden blir jobbig att hantera brukar jag lägga handen på länken runt min handled. Länken som binder oss samman. Han har en likadan runt sin handled. På så sätt kan vi vara sammanlänkade trots att havet skiljer oss åt. 

Nu ska jag snart stänga igen mina gröna och somna med ett leende på läpparna. Men först ska jag säga god natt till A! 

Sov gott! 

Vilken dag! 
A ringde och väckte mig vid nio imorse, så vi har pratat sedan dess (förutom när jag somnade om i örat på honom haha). Och just nu pratar vi inte så jag tänkte passa på att skriva lite här inne. 

Det har varit en helt underbar dag. Med massa skratt. Och sådana dagar behövs verkligen. Senast för tio minuter sen satt jag och skrattade efter att ha skickat flamsbilder till A, där jag har rött läppstift utsmetat i hela ansiktet från när jag skulle tvätta bort mitt smink. Stackars A satt på banken när han fick dom bilderna och var tvungen att hålla sig för skratt. Förlåt älskling för den! ;) 

Bästa vännen ringde förut och frågade angående A's ändrade relationsstatus på fejjan.. Ungefär så här gick konversationen: 

Bv: du... "i ett förhållande sen 12 november?" 
L: "hihihihihi jaaa..."
Bv: "men jaha.. va? "
L: "hihihihi"
Bv: "men sluta fnittra lillasyster hahahaha" 
 
Sen pratade vi vidare om hur det kom sig, så nu vet Bv om att vi är ett par. Då vårt förhållande inte är offentligt pga diverse omständigheter, så är det bland annat därför vi driver denna blogg anonymt. Men nu vet Bv och det känns faktiskt riktigt bra. Innan vi la på säger Bv : "Jag önskar också att jag fick vara så fnittrig och kär". Och jag önskar henne inget hellre. Det är en fantastisk känsla. Verkligen. Och jag är glad att jag får uppleva den tillsammans med A, även om ett hav skiljer oss åt.

Efter att jag och A la på har jag hunnit laga mat och vara ute med hundarna på en promenad. Nu ska bara tiden gå fort så att jag kan gå ut med hundarna igen och prata med A innan det är läggdags för min del. 

Har skrattat så otroligt mycket idag, likaså A. Och jag har fått höra A säga saker som jag aldrig trodde skulle komma ur hans mun, vilket har gjort mig om möjligt ännu lyckligare. Det är inte lätt att vara nykär och fjompig ;)

Nu ska jag slänga mig in i en dusch och försöka värma upp min frusna kropp. Det är svinkallt här medans A får njuta av sol och värme... Lyllo! 

Men en tröst i det hela är att det en dag kan bli min verklighet också. 

Jag älskar dig A, mer än du kan ana. 


Vi får väl se om han också orkar sig in här och skriva :)